Lillasyster.
Jag tror fortfarande inte jag förstår vad som kommer hända. Kommer jag någonsin att göra det?
Min älskade lillasyster kommer på Fredag att börja på sitt nya jobb och börja sitt nya liv med sin man, långt borta från oss.
Dom har köpt hus i Grebbestad.
Jag och min lillasyster har, i stort sett, suttit ihop sedan vi föddes. Vi har gjort allt tillsammans. När vi var små delade vi rum, vi bråkade, blev sams och allt som små småsyskon gör.
Jag blev gravid och var ensamstående, men ändå inte. Under den tiden var det jag, Travis & Ulrika. Hon bodde hos oss och hon hjälpte mig verkligen.
När jag hade det som tuffast så fanns hon alltid där för mig. Alltid.
Vi syskon har alla flyttat från Arvika, men alla har flyttat tillbaka, skaffat familj och trivs bra här hemma. Men nu känns det annorlunda. Denna gången tror jag inte det blir så. Ulrika är den första som flyttar från Arvika för att börja sitt nya liv. Det gör ont i hjärtat. Det gör det verkligen. Hon är så nära, men ändå så långt bort. Innan har vi kunnat träffas när vi velat, nu kommer det bli ler planering och ses mer sällan.
Jag är oerhört glad för hennes skull. Att dom gjort allt tvärtom och allt flyter på så bra som det gjort är helt sjukt imponerande.
Jag vet att dom kommer få det jättebra där nere. Det vet jag. Det jobbiga är att vi kommer sakna henne något ENORMT här hemma.
Ulrika. Min Ulrika. Om du bara visste hur mycket jag älskar dig! Min underbara lillasyster som blivit så starkt & modig. Fortsätt så och du kommer bli något stort! 
Jag älskar dig! ❤️
Jag älskar dig! ❤️