Arbetslös.
För två veckor sedan fick jag ett samtal från enhetschefen att dom kommer säga upp mig från jobbet. "Vi har varit jätte nöjda med dig och du har verkligen ställt upp och varit jätte duktig, men nu måste vi dra ner på personal, ge timmar till dom fastanställda och så kommer personal som varit mammaledig tillbaka som behöver sina timmar.
Jag köpte det hon sa men var verkligen i chock. Fan! Jag som trivdes så bra.
Denna helgen hade jag min sista helg. Då får jag reda på att dom anställt 3 (!!) nya som ska få börja. Då kokade jag. Vad fan håller som på med egentligen?!
Dagen efter kom en kollega, hon hade fått förlängt till Januari.
Men för fan! Hon kom in senare än mig, tillför inget till jobbet, är lat och inte uppfyller kraven för att få arbeta där (enligt oss kollegor)
Alla är helt chockade att jag får sluta men hon får vara kvar? Skojar dom med mig?
Idag ringde kag enhetschefen, för allt hon sagt till mig med arr som var nöjda måste vara bullshit! För såhär får det väl ändå inte gå till?
Hon berättade att hon fortfarande stod fast vid att dom var nöjda med mig, skött mig bra och dom gillade mig.
Men dåså? Vad är problemet?!
Jag kan inte Påstå att jag fick en förklaring som jag hade hoppats på, men jag sa att mina spekulationer är att jag nu varit där 6 månader, är för gammal och dyr för att dom ska anställa mig. Hon tystnade en bra stund innan hon lugnt svarade: men det är dina spekulationer och dina tankar.
Jag vet inte. Tycker detta bara är skit. Då skulle jag nästan velat höra att jag gjort något fel, för att få en förklaring. Men inte ens det.
Hur som helst så går jag därifrån med huvudet högt! Jag vet vad jag går för och ingen ska få trampa mig på fötterna.
Nu ligger vi i och söker nya jobb.
Vill man ja ett jobb - så får man ett 👊🏼